Utmönstring – Process för framtagande av underlag för utmönstring

Rapporten beskriver olika aspekter som behöver belysas i kunskapsunderlag som rör utmönstring, i syfte att kunna bedöma värdet av en insats och i förlängningen ta ställning till om den bör utmönstras eller ej.

Rapporten är en del av regeringsuppdraget om utmönstring (SBU S2024/02156).

Lästid: ca 1 min Publicerad: Publikationstyp:

SBU Bereder

Beredning av frågor för andra myndigheters eller uppdragsgivares verksamhet eller beslut, exempelvis till nationella riktlinjer. Vetenskapligt kunskapsunderlag tas fram av medarbetare på SBU i samarbete med ämnessakkunniga. Arbetsprocessen för att ta fram underlaget varierar beroende på frågeställning och behov.

Publicerad: Rapportnr: 405 Diarienr: SBU 2025/1330 ISBN: 978-91-989735-3-2 https://www.sbu.se/405

Sammanfattning

Hälso- och sjukvården ska sträva efter att vara kunskapsbaserad, vilket innebär att nya och bättre insatser införs samtidigt som äldre och mindre effektiva insatser behöver utmönstras. Att utmönstra lågvärdevård kan innebära att helt upphöra med att använda en insats, men det kan också innebära att begränsa användningen i ett specifikt vårdsammanhang. Begreppet lågvärdevård syftar på vårdinsatser som saknar eller har låg patientnytta, är potentiellt skadliga eller där bättre alternativ finns.

För att kunna fatta beslut om utmönstring eller ge en rekommendation mot användandet av en insats krävs ett vetenskapligt underlag, på samma sätt som när en ny insats ska införas. HTA (Health Technology Assessment) är en tvärvetenskaplig process som använder specifika utvärderingsmetoder för att bedöma kunskapsläget kring en åtgärd. HTR (Health Technology Reassessment) är motsvarigheten som används när en befintlig insats omvärderas, ofta med syfte att avgöra om den bör utmönstras. Vid frågor om utmönstring finns dock särskilda aspekter som behöver beaktas i underlaget, och syftet med denna rapport är att belysa dessa.

Projektgruppen har haft dialog med regionala HTA-enheter, myndigheter och andra organisationer som arbetar med kunskapssammanställningar rörande utmönstring. Vi har valt att utgå från GRADE Evidence to Decision-ramverket. Ramverket är utvecklat för att hjälpa beslutsfattare att använda vetenskapligt underlag på ett strukturerat och transparent sätt vid utformning av kliniska rekommendationer eller beslut om insatser inom hälso- och sjukvården. Projektgruppens bedömning är att ramverket, med mindre justeringar, kan användas även för utmönstringsfrågor. De aspekter som lyfts fram i GRADE Evidence to Decision-ramverket är problemets betydelse, kunskapen om en insats önskade och oönskade effekter samt kunskap om resursbehov och kostnadseffektivitet. Ytterligare aspekter handlar om att bedöma balansen mellan effekter, patienters värderingar, resursåtgång, konsekvenser och jämlikhet, men även acceptans och genomförbarhet.

Genom att systematiskt beakta olika aspekter kan en helhetsbedömning göras av insatsers värde, eller, i fallet med utmönstring, värdet av att avveckla den. Denna rapport behandlar dock inte hur själva utmönstringsprocessen genomförs.

Processen är relevant för dem som tar fram kunskapsstöd om utmönstring, oavsett om kunskapsstödet innehåller rekommendationer eller inte. För beslutsfattare kan de aspekter som lyfts i rapporten även fungera som en checklista för att säkerställa att tillräcklig information finns för ett utmönstringsbeslut.

 

Citera denna rapport

SBU. Utmönstring – Process för framtagande av underlag för utmönstring. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2025. SBU Bereder 405. [accessed date]. Available from: https://www.sbu.se/405

Projektgrupp

Sakkunniga

  • Joar Björk, forskare, specialistläkare internmedicin samt palliativ vård, medicinsk etiker, Linköpings universitet
  • Henna Hasson, professor, Medical Management Centrum, Karolinska institutet
  • Minna Johansson, specialist i allmänmedicin, docent, Sahlgrenska Akademin/Göteborgs universitet
  • Hanna Öfverström, forskare, leg fysioterapeut, Medical Management Centrum, Karolinska institutet

Kansli

  • Per Lytsy, projektledare
  • Lisa Andersson, biträdande projektledare
  • Martina Lundqvist, hälsoekonom
  • Hanna Olofsson, informationsspecialist
  • Sara Fundell, projektadministratör
  • Sofia Carlsson, biträdande projektadministratör
  • Elham Ali Mohammed, projektdeltagare
  • Jan Holst, projektdeltagare
  • Pernilla Östlund, projektansvarig chef
Sidan publicerad